Andra avtal och direktiv

Andra avtal och direktiv

Dataöverföringsavtal

Dataöverföringsbeslut, eller lämplighetsbeslut, är en sorts mekanism som tillåts i den europeiska dataskyddsrätten, där EU-kommissionen beslutar att ett visst tredjeland (alltså ett land utanför EU) är tillräckligt bra eller säkert för att skicka europeiska personuppgifter till. De mest uppmärksammade dataöverföringsbesluten som kommissionen fattat är sådana där EU-kommissionen anser att USA är en tillräckligt rättssäker destination för europeiska personuppgifter. Anledningen till att det är kontroversiellt att anse USA som tillräckligt rättssäkert för europeiska medborgare är att USA inte utsträcker många av sina rättsliga koncept för grundläggande rättigheter till privatpersoner som inte är amerikanska medborgare. ...

eDataskyddsdirektivet

eDataskyddsdirektivet är en europeisk lagstiftning om rätten till privatliv i elektroniska kommunikationsnät. Direktivet skrevs första gången 2002, i samband med att man införde EU-täckande konkurrenslagstiftning för telekomsektorn, men skrevs om 2009. I Sverige är direktivet implementerat i lagen om elektronisk kommunikation (LEK). Direktivet innehåller flera goda principer: Telekomoperatörer får inte spara mer privat information under längre tidsperioder än vad som krävs för att fakturera * slutkunderna. Alla privatpersoner ska ges en rätt att godkänna om deras beteende kartläggs eller inte, till exempel av * spårningsfunktioner i näten, i webbläsaren eller på hemsidor. ...

Direktiv om radioutrustningsstandardisering

EU-lagen om standardisering av radioutrustning är nästan helt ny. Sedan februari 2014 har parlamentet och ministerrådet kommit överens om att ett väsentligt krav på radioutrustning är att den “innehåller skyddsmekanismer för att säkerställa att användarens och abonnentens personuppgifter och personliga integritet skyddas.” (artikel 3(3)(e)). Skrivelsen tar sikte på att skydda framför allt europeiska aktörer mot badwill som uppstår när telekominfrastruktur visar sig vara opålitlig för användarna. I Iran1, Centralasien2 (Uzbekistan, Kirgizstan, Turkmenistan, Kazakstan), Vitryssland3, och på andra platser har europeiska företag anklagats för att hjälpa och bistå regeringar som torterar och förföljer dissidenter4 och journalister5. ...

Datalagringsdirektivet (VIF)

Se även Dataskydd.net:s tidslinje över viktiga rättsfall om datalagring! Datalagringsdirektivet var ett EU-direktiv som tvingade telekomoperatörer i EU att lagra stora mängder personuppgifter om sina kunder för att sedan kunna lämna ut dem till polismyndigheter. Syftet med direktivet var att harmonisera lagstiftningen om datalagring mellan olika EU-länder så att kostnaden för telekomoperatörerna skulle bli ungefär lika stora i alla medlemsländer. I praktiken valde vissa medlemsländer att lägga över kostnaden för lagringen på staten, och andra medlemsländer valde att lägga över kostnaden på privat sektor - det vill säga telekomoperatörerna själva. ...

Datalagringen och domstolarna

Den 21 december 2016 avgjorde EU-domstolen att svenska inhämtningslagen och svensk datalagring inte är förenliga med EU:s stadga om grundläggande rättigheter. Datalagringsdirektivet, som den svenska lagen är en implementation av, ogiltigförklarades av EU-domstolen i april 2014. De fann att den stred mot grundläggande rättigheter. I Sverige har det nu utbrutit stark diskussion. Att lagstiftningen ska fortsätta se ut som idag ser inte ut att vara möjligt. Ännu en utredning kommer att vänta när Kammarrätten fällt sitt slutgiltiga avgörande senare under 2017. ...