Dataskyddsförordningen

En fråga för alla svenskar, européer och pirater.

Vad är dataskyddsförordningen och vad innebär den för dig?

[Beställ flygblad och affischer gratis från butik.piratpartiet.se]

Den svenska personuppgiftslagen bygger på en EU-reglering från år 1995, vilket nu är dags att uppdatera på EU-nivå.

Dataskyddsförordningen rör din rätt att veta vad som händer med information om dig; när privat information från dig samlas in, hur insamlingen går till, vem som tar din information och vilka andra som sedan får tillgång till informationen. Den reglerar också på vilka sätt det är tillåtet att spåra dig som individ genom livet och använda resultatet av spårningen för att styra ditt beteende.

Vad är min persondata? Persondata är alla uppgifter som rör dig som person och ditt privatliv. Sådana data kan samlas in och behandlas av myndigheter och företag. För att ge några exempel: Skatteverket, socialtjänsten, sjukhus, vårdanstalter, näthandelsföretag, sociala nätverk på internet, banker, elbolag, internetoperatörer, reklammakare, tidningar, betalkortsföretag, mobiltelefonoperatörer. Mer eller mindre alla andra företag och instanser du någonsin kommer ha kontakt med är intresserade av att spara din data.

Hur fungerar insamlingen av data om mig? När du har kontakt med företag eller myndigheter samlar de in data om dig, som sparas i databaser. Dessa databaser delas sedan mellan de olika företagen eller myndigheterna, om du har otur kan det läcka information till personer du inte vill ska ha den informationen om dig.

Vad vill vi göra? Piratpartiet vill lägga makten över din identitet och din personliga data hos dig själv! Det är en viktig grundpelare i vårt demokratiska samhälle att alla får bestämma själva över hur de beter sig och vem som ska få reda på det.

Därför har vi skapat denna kampanjsida där vi vill hjälpa dig att få reda på mer om dataskyddsförordningen och hur du kan påverka dina politiker så att vi får en privatlivsvänlig lagstiftning.

Visste du att...

...många stora amerikanska företag är baserade på Irland för att slippa respektera dataskyddslagar i andra EU-länder? Det har bland annat föranlett en österrikisk kampanj för att ta till vara vår rätt att få veta vilken information stora sociala nätverk faktiskt sparar om oss. Du hittar mer information om den kampanjen här.

...den miljöpartistiska (tyska) ledamot som leder parlamentets behandling av dataskyddsförordningen, Jan Philipp Albrecht, vid flera tillfällen sagt sig vara nöjd med att bevara det skydd som fanns i det föregående direktivet från 1995, trots att upprepade utredningar visat att skyddet är för svagt för att säkerställa att lagstiftningens mål uppnås? Piratpartiet är starkt emot ett fortsatt ineffektivt och undermåligt dataskydd i Europa!

...när stora företag schabblar med datasäkerheten och råkar ut för stora dataläckor skyller de ofta på andra. I själva verket har de ofta verktyg att skydda datan på ett bättre sätt, men kraven som ställs på dem är få och det finns dåliga möjligheter att se till att de efterlevs. Ett av målen med dataskyddsförordningen är att det ska bli lättare för privatpersoner och myndigheter att ta reda på att ordentlig säkerhet faktiskt efterlevs genom att kräva transparent dokumentation och granskningar.

...de flesta webbsidor använder så kallade "kakor" för att spara information och data om sina användare. Det finns sätt att undvika vissa kakor, men inte alla. Man kan ta radera alla kakor som sparats i ens webbläsare, men vissa kan återuppliva sig även om användaren själv tagit bort dem. Användning av kakor regleras i EU-rätten, men den information som lagras av kakorna regleras också av dataskyddslagar. Du kan läsa mer om kakor och hur de används hos Datainspektionen, den svenska myndighet som ansvarar för upprätthållandet av svenska dataskyddslagar.

...dataskyddsförordningen och alla dess artiklar finns katalogiserade på den europeiska kampanjsidan ProtectMyData.EU (på engelska)? Det är även bra kampanj som gillar en stark och bra dataskyddsförordning.

... alla EU-medborgare har haft rättigheten att veta hur deras data använts sedan 1995? I verkligheten har inte ens forskare under löfte om tystnadsplikt fått reda på hur den mesta data som samlas in om oss medborgare hanteras. Det gör att vår kunskap om hur vi subtilt påverkas av profilering och diskriminering är väldigt låg gentemot vad den borde kunna vara och vad vi har rätt till!

...det i Eurobarometern om europeiska attityder till privatliv från 2011 visas att mer än hälften av alla svenskar (53%) tycker att det är jobbigt att behöva dela med sig av privat information. I hela Europa tycker 63% av alla europeer att det är jobbigt att behöva dela med sig av privat information.

...när personuppgiftslagen infördes 1997 följde den det dåvarande dataskyddsdirektivets utformning väldigt nära? Den tidigare svenska lagstiftningen var från 1973 och tillämpades bara på automatisk behandling av data. Redan då fanns det en medvetenhet om att vi behöver bättre metoder att säkerställa att våra mål med dataskyddet faktiskt efterlevs. Därför är den nuvarande omvandlingen av direktivet till en förordning extremt viktig!

...regeringen gjorde en utredning om integritet i arbetslivet 2009 som visade att en arbetssökande jämfört med det företag där personen söker jobb har ett väldigt dåligt privatlivsskydd? Utredningen föreslog att vi skapar en extra lag för detta, men det har inte gjorts. I vissa situationer är vi alltså väldigt sårbara, men Piratpartiet försöker täppa till hålet i dataskyddsförordningen genom att föreslå att arbetssökanden och dylika individer täcks av förordningen.

... ett av de bredaste och mest allmänna undantagen i EU:s dataskyddslagar är det så kallade "berättigade intresset", som möjliggör datainsamling och databehandling utan att privatpersonen, vars data kommer ifrån, får veta eller kan ge sitt godkännande (eller för den delen dra tillbaka sitt godkännande). Det har tolkats relativt restriktivt i Sverige av Datainspektionen, men på Irland har det berättigade intresset nu börjat innebära att internetoperatörer och upphovsrättsinnehavare kan komma överens om att stänga av internetoperatörens kunder från nätet. Helt utan rättslig prövning och utan demokratisk kontroll!

... nästan 60% av alla svenskar skulle föredra att inte behöva dela med sig av så mycket privat information för att få tillgång till gratis tjänster på nätet. Enligt Eurobarometern om europeiska attityder till privatliv från 2011 är svenskar något mer vaksamma över sina privata sfärer och sin privata information än många andra europeer.

... när personuppgiftslagen uppdaterades 1997 var det en stor förändring för svensk lagstiftning som innebar tydligare regler för hur olika delar av samhället ska hantera data? Det innebar att vi fick begränsningar och började ställa krav på hur ett register ska förvaras (säkerhetskrav, t ex) och hur man hanterar register eller databaser med olika sorters information (känslig information, t ex).

... den franska motsvarigheten till svenska Datainspektionen har kritiserat det liggande förslaget till dataskyddsförordning för att medborgarens dataskyddsmyndighet får väldigt lite makt i förhållande till den dataskyddsmyndighet som jobbar närmast företaget? Det minskar medborgarens inflytande och rätt över sin egen data, och CNIL föreslår därför att medborgarens dataskyddsmyndighet ska ha tolkningsföreträde för förordningens bestämmelser. Det tycker Piratpartiet också.

Den här sidan sparar några kakor hos dig när du besöker den för att fungera. Läs mer hos Datainspektionen

Vi har tillåtit kakor på den här webbplatsen för att möjliggöra vissa kontinuerliga funktioner. Om du använder hemsidan utan att ändra din webbläsares inställning för kakor, eller om du klickat OK, godkänner du det.

Stäng