Amelia mfl replikerar på DN Debatt om dataskydd

Den 12 april 2013 skrev tre journalister om att den nya EU-dataskyddslagen (i Sverige heter den PUL) hotar svenska grundlagar. Hela artiklen finns här http://www.dn.se/debatt/eus-nya-datalag-oforenlig-med-svenska-grundlagar
Enligt deras tolkning av det nya förslaget till förordningen om dataskydd så innebär denna förordning följande:

• Svenska Datainspektionen och domstolar avgör vad som är "journalistisk", "konstnärlig" och "litterära" verk. När det är sådan typ av verk är det ok att publicera personuppgifter. Enligt journalisterna måste sådana möjligheter få trumfa skyddet av personuppgifter automatiskt utan att staten ger sitt godkännande och förslaget hotar därmed tryckfriheten.
• Andra privatpersoner som vill publicera personuppgifter riskerar att åtalas, detta hotar yttrandefriheten.
• Allmänna handlingar kommer att censureras, direkt i myndigheters arkiv och när en individ begär ut handlingarna.
• Ett direktiv (som ska tolkas och därefter göras om till svensk lag) är bättre än en förordning (som börjar gälla i alla EU-länder på en gång och kan inte tolkas olika) är bättre då svenska domstolar kan överväga att prioritera svenska grundlagar före EU-lag.

Amelia Andersdotter från Piratpartiet har tillsammans med Simone Fischer-Hübner, Professor in Computer Science (specialized on Privacy and Privacy-enhancing Technologies) vid Karlstad Universitet och Mathias Klang,  doktor i informatik med juridisk inriktning och forskare vid Göteborgs universitet skrivit en replik på detta. Läs den här http://www.dn.se/debatt/fel-argumentation-om-eus-nya-datalag

Nedan försöker dessa tre debattörer visa varför journalisternas argumentaion är felaktigt.

• Artikel 80 gör det tydligt att länderna själva får skapa sina egna yttrandefrihetslagar. Så här motiverar man det "Genom artikel 80 förpliktigas medlemsstaterna att anta undantag från särskilda bestämmelser i förordningen när så behövs för att förena rätten till skydd av personuppgifter med rätten till yttrandefrihet"
• Hotet mot censur i allmänna handlingar är löst i  artikel 6 där man väger mellan"de berörda parternas intressen och överensstämmelsen med rättsliga förpliktelser och det allmänna intresset". I Sverige har vi en stark lagstiftning om transparens hos de offentliga myndigheterna och så länge vi har det så är detta inget problem.
• Journalisterna missar det största hotet i förslaget till dataskydd, nämligen det som står i skäl 51. Rätten för alla att få tillgång till sin data och kunna kontrollera att den inte lagras olagligt trumfar nämligen inte företags rätt som exempelvis affärshemligheter och upphovsrätt som skyddar programvara. Väger verkligen Facebooks skydd av källkod tyngre än de 1,06 miljarder användares (alla är förvisso inte från Europa) rätt att kontrollera att deras personliga data inte behandlas på ett felaktigt sätt? Åtminstonde borde forskare få möjligheten att kunna ta reda på hur facebook använder personers data. Utan sådan forskning kan vi inte stifta bra lagar.

Och det här med direktiv vs förordning?

• En stark personuppgiftslag i Sverige och en svag på Irland och Italien, är det bra eller dåligt för svenska invånare? Eftersom vi lever våra liv på internet och all data flyttas till andra länder, utan att vi knappt får veta det, betyder det att vi måste ha en lagstiftning som täcker som många länder som möjligt. Att sitta i Sverige och vara nöjda med en stark lag räcker inte när Facebook följer Irländska lagar, en förordning istället för ett direktiv är därmed ett måste.

Kommissionen svarade också i en replik på DN. Den finns här http://www.dn.se/debatt/eus-datalag-inget-hot-mot-yttrandefriheten