Rätten att bli bortglömd skapar stor debatt

"Rätten att bli bortglömd" har hamnat i rampljuset efter ett avgörande från EG-domstolen alldeles innan EU-valet.

I Sverige har den väckt viss mediadebatt i Folkbladet och Svenska dagbladet, samt på Nyheter24.

Den större delen av debatten har dock varit internationell. Den Bryssel-baserade NGO:n EDRi sammanfattar de senaste tre veckornas turer i internationell press som "industrialiserad desinformation".

Diskussionerna rör om det är rätt att tvinga Google att ta bort material från internet, eller om detta är ett hot mot yttrandefriheten och möjligheten att granska makten. Domstolen har inte sagt att borttagning av material är nödvändigt. Google behöver heller inte ta bort material från sina sökresultat, utom i de fall sökning genomförs på en specifik individs namn. Man behöver alltså omprioritera visningsordningen för sökningar på en specifik individs namn, i de fall man kan bedöma att informationen som visas vid en sådan sökning är utdaterad eller privatlivskränkande. Google behöver inte ta bort länken från sin länksamling, och den som publicerat informationen får också ha kvar informationen. I normala fall borde detta anses som ett mycket mildare ingrepp i Googles sökresultat än de som resulterar från upphovsrättslagstiftningen DMCA i USA, LegitScript-konsortiet (också USA) eller uppmaningarna till Google från organisationer som skyddar barn på nätet genom internetfilter och internetblockering (t ex ECPAT och IWF).

Avgörandet kunde heller inte ha kommit vid en lämpligare tidpunkt för Google att föra internationell kampanj mot dataskyddsregler.

EU:s medlemsländer träffades i början av juni för DAPIX-möte. Man nådde viss framgång med förhandling av dataskyddsförordningens kapitel för dataöverföringar, men arbetet går fortfarande bedövande långsamt.