Ny rapport från Latinamerika: underrättelsetjänsterna granskas inte

Privacy International skriver om Asociación por los Derechos Civiles (ADC) rapport Vem övervakar övervakarna? (spanska eller engelska) Tillsynssystemen brister. I vissa länder väljer underrättelsetjänsten själv om den ska bli granskad.

ADC understryker att militärdiktaturerna på 1970-talet i många latinamerikanska länder använde sig av just nationell säkerhets-retorik för att få fäste. De som ledde militärkupperna hade stöd från underrättelsetjänsten. Flera av länderna har försökt reformera sina lagstiftningar om underrättelser under demokratiseringen, men översynen brister.

Argentina har utsett en parlamentarisk kommittée med representanter från båda kamrarna i riksdagen att granska underrättelsetjänstens verksamhet. I praktiken går det dock inte att ta reda på när kommittéen har möten, vad de diskuterar, och deras årsrapporter är hemliga - också för kommittémedlemmarnas parlamentariska kollegor.

Brasilien har en parlamentarisk kommittée som träffas två eller tre gånger per år. De har dock inte tagit upp några kontroversiella frågor om underrättelsetjänstens verksamhet. Andra institutioner som granskar underrättelsetjänsten saknas.

Båda länderna har givit underrättelsetjänsten i uppdrag att övervaka både inhemska (polisiära) och utrikiska (militära) hotbilder.

I Colombia blev underrättelsetjänsten påkommen 2009 med att hota journalister och samarbeta med paramilitära krafter. Man försökte då skapa en lagstiftning för att bättre se över underrättelsetjänstens arbete, men problemen har fortsatt med nya skandaler under våren 2014. Andra länder som ingår i studien är Chile, Uruguay, Peru och Venezuela.