Utsatta individers teknologier kan inte göras säkrare än alla andras

Tidskriften Feministiskt perspektiv skriver om förföljelser och trakasserier av kvinnor genom spyware.

Det här är ett ökande problem där "digital sanering" ofta måste vidtas, innebärandes att särskilt utsatta kvinnor kanske inte längre kan använda teknologier, internet, telefoner eller sociala medier. Ju fler statliga myndigheter som upphandlar IT-system de inte håller rätt på och inte känner sig ansvariga för, desto mer sårbara blir även de utsatta kvinnor som faktiskt sökt hjälp, och försökt få hjälp av myndigheter och hjälporganisationer för att förbättra sitt utsatta läge.

Amelia Andersdotter kommenterar i Fempers att EU:s förslag om ett dataskyddspaket som ett exempel hur europeisk lagstiftning kan stärka kvinnors rättigheter. Ny lagstiftning om radioutrustningsstanardisering kan också vara hjälpsamt - förutsatt att politiska ledare faktiskt gitter efterfråga implementation. Dataskydd.NET är numera kompletterat med en informationsida om privatliv i radioutrustning.

Problemet när staten inte implementerar dataskyddslagstiftningen, och motarbetar EU:s dataskyddspaket, och struntar i att efterleva standardiseringslagstiftningen och inte ger uttryckligt stöd till effektiv tillsyn av privatlivsbestämmelserna i direktivet om privatliv i elektroniska kommunikationsnät är att utsatta människors teknologier inte kan hjälpa utsatta människor mer än vad de hjälper alla andra. Om allas mjukvaror, hårdvaror, telefoner, myndighetsdatabaser och sociala nätverk utvecklas för att göra privatpersoner så svaga och maktlösa som möjligt, kommer utsatta människor drabbas extra hårt.

Det enda sättet vi kan få ett informationssamhälle där vi faktiskt kan bistå alla, och alla kan ta del utan att behöva "digitalt sanera" sig från alla sorters modernt umgänge, är genom att verka för starka dataskyddslagar, upprätthållna dataskyddslagar och schyst designade tekniska plattformar.