EU:s medlemsländer förhandlar långsamt vidare om dataskydd
Att EU:s medlemsländer och EU-parlamentet förhandlar väldigt snabbt när de ska begränsa och kränka rättigheter, men rör sig i mikroskopiska myrsteg framåt när det gäller att skydda mänskliga rättigheter, har observerats förrut. Tyvärr har ministerrådets decembermöte inte givit anledning att tro att någon politiker med stark vilja att stå upp för demokratiska principer och mänskliga rättigheter lyckats förändra detta.
Efter att Sveriges justitieminister Morgan Johansson varit nere i Bryssel förra veckan, har medlemsländerna inte kommit längre än att de har ett preliminärt utkast till ståndpunkt om medlemsländernas vilja att samarbeta om hur man upprätthåller lagstiftningen. Någonstans tycker man att politikerna i Sverige, och i andra medlemsländer, borde skämmas för att det tar sån oerhörd tid att komma överens om att man kan samarbeta om att skydda och upprätthålla mänskliga rättigheter, istället för att kränka och besudla dem.
Svenska regeringen tillkänna ger i en rådspromemoria att de ser "mycket positivt på utvecklingen av artikel 1(2) och 6(3)". Tyvärr har Dataskydd.NET erfarit att Sverige med detta menar att de gillar att försämra och försvaga medborgarnas rätt till privatliv och dessutom vill ha ytterligare möjligheter att skapa ett ännu sämre skydd i nationell svensk lag. EU-parlamentet kommer inte att gå med på en sådan stark försämring av kommissionens grundförslag.
Så gick det Stefan Löfvens regeringsförklaring om att stärka privatlivsskyddet med avseende på privat och offentlig sektor - tydligen innebär översyn, rättssäkerhet och bättre skydd i det nya Sverige större hål, mer otydlighet och sämre skydd än vad vi tidigare haft.
Regeringen lägger också hög prioritet vid flexibilitet. Ett ord som i själva verket skapar otydligare konsekvenser för de som behöver implementera dataskyddsförordningens bestämmelser i IT-system och infrastrukturer för samhället. Det finns en anledning till att Datainspektionen drar svenska kommuner inför domstol och vinner. Det finns en anledning till att EU-domstolen plötsligt avfärdar hela direktiv för att de inte uppfyller kraven i stadagen för grundläggande rättigheter. Regelverket är helt enkelt inte tillräckligt tydligt för att på ett enkelt sätt kunna avgöra när man är inom lagens ramar och när man inte är det. Sveriges sittande regering har redan dragit dessa slutsatser i en utredning från Näringsdepartementet som släpptes 2007 - varför kan man inte agera på dessa och ge näringslivet och offentlig sektor tydliga regler att förhålla sig till, istället för att insistera på att fortsätta vara "flexibel", otydlig och grumlig i de förpliktelser man pådyvlar andra?
På samma sätt som det kan vara ett problem att man överreglerar en sektor, uppstår det också problem när man underreglerar. Svenska regeringen skulle göra bra i att inte ge otydliga, fluffiga direktiv i frågor om skyddet för grundläggande rättigheter.
Mer om ministerrådsmötets agenda här. Se också Dataskydd.NET:s kommentarer inför rådsmötet från mitten av oktober.