Flashback, anonymitet och det fria ordet
Sedan måndagen 9 februari är näthat och rasism på Flashback, ett svenskt nätforum, ett omdiskuterat ämne. Flashback har under mer än ett decennium utgjort ett av Sveriges mest varierade diskussionsplattformar, med allt från hälsobekymmer till hemlagad keso och åsikter om invandrare. Det är lätt att tongångarna på Flashback - lika lätt som det är att döma tongångarna på forum för revolutionära kommunister, eller nätforum för grupper som vill sprida sin guds frälsning.
Rapporteringen om enskilda Flashbackanvändare som uttrycker sig hatiskt är enkelspårig. Syftet är att straffa enskilda. Resultatet av uthängningarna blir att enskilda privatpersoner som jobbar i vanliga yrken och inte har särskilt mycket makt blir av med sina jobb, får svårigheter att få nya jobb och kanske på annat sätt får problem med sitt sociala umgänge.
Tryckfrihetsförordningen har blivit ett verktyg för nätföretag att rättfärdiga storskaliga kränkningar av privatlivet. Exempel på detta är tidningar, Lexbase eller Piscatus. Men tryckfrihetsförordningen har tillkommit för att tillåta granskning av makten. Den är menad att skydda dem som granskar uppåt. Nu är den istället ett skydd för dem som granskar nedåt, som skapar problem för människor att hitta jobb eller behålla anställningar. Granskning av makten har blivit svårt och dyrt, granskning av individer lätt och billigt. I ett demokratiskt samhälle är det rimligare att den som har mycket makt tvingas vara mycket transparent, och att man skyddar den med lite makt från allt för hög transparens. Den som är stark, ska också vara snäll.
Trots att Datainspektionen lyft problemet med tryckfrihetsförordningen, har regeringen inte givit integritetsutredningen tillsatt 2014 i uppdrag att se över grundlagarna. En stark journalistlobby oroar sig för att granskning av makten, vid förändring av tryckfrihetsförordningen, skulle bli ännu svårare än vad det redan är.
Dataskydd.NET tror att det är en felriktad oro: makten har medel att skydda sig mot granskning. I dagsläget innebär en dåligt skriven tryckfrihetsförordning och dataskyddslagstiftning, att enskilda privatpersoner blir utsatta för kränkningar i sin vardag, på ett sådant sätt vi har liten glädje av i samhället som helhet.
Läs mer:
”Grundlagen missbrukas och måste ändras snarast”, Datainspektionens nuv. chef Kristina Svahn Starrsjö i DN (28.01.2014):
http://www.dn.se/debatt/grundlagen-missbrukas-och-maste-andras-snarast/
"Känsliga personuppgifter om grannen till salu på nätet", Datainspektionens dåv chef Göran Gräslund i DN (28.04.2006):
http://www.dn.se/debatt/kansliga-personuppgifter-om-grannen-till-salu-pa...
"EU:s nya datalag oförenlig med svenska grundlagar", Nils Funcke, Fredrik Laurin och Staffan Dahllöf i DN (12.04.2013):
http://www.dn.se/debatt/eus-nya-datalag-oforenlig-med-svenska-grundlagar/
Integritetsutredningen 2014-2016, kommittéedirektiv (08.05.2014):
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Kommittedirektiv/...