Tidsplanen för de slutgiltiga dataskyddsförhandlingarna

Den europeiska politiska familjen European People's Party har presenterat en preliminär tidslinje för hur dataskyddsförhandlingarna mellan ministerrådet och EU-parlamentet kommer att se ut under sommaren och hösten. Allting givet att ministerrådet kommer överens om de allmänna riktlinjerna under juni 2015.

Det är viktigt att minnas att det fortfarande är Jan-Philip Albrecht från tyska Die Grünen som är ansvarig för reformen i parlamentet. Men EU-parlamentet har också förstärkts av Viviane Reding, som var ansvarig kommissionär för reformen. EPP-gruppen håller fast vid att ministerrådet måste bekräfta sin villighet att gå vidare med direktivet om personuppgiftsskydd i nödtjänsterna och polisen. Det är en välkommen signal inför de vidare diskussionerna.

Samtidigt är det en snabb tidsplan man föreställer sig. På svenska regeringens hemsida finns ännu ingen rådspromemoria inför ministerrådsmötet 15 juni publicerad.

European Digital Rights har fått tag på en senare konsoliderad version av ministerrådets förslag än den Dataskydd.NET sist presenterade. Här syns bland annat att Sveriges regering fortsätter driva på för svagt integritetsskydd i medicinska sammanhang. Man har inte fått igenom sitt närmast absurda förslag om genetisk information, men invänder i sin tur mot allting som skyddar patienters, tidigare patienters eller icke-patienters rätt till dataskydd och privatliv.

I fotnot 147 invänder regeringen mot att personuppgifter som sparas och behandlas för statistiska, historiska eller vetenskapliga skäl ska omfattas av förordningens krav på säkerhetsåtgärder och respekt för medborgarnas rättigheter.

Det är ett allvarligt problem att svenska regeringen är extremt lyhörd för vissa, utvalda intressegrupper som inte sätter individuella fri- och rättigheter i varken första eller andra rummet, eller ens baksätet. Det är orimligt att ett fåtal särintressen på Karolinska institutet kan diktera vad rättigheter är och bör vara för nio miljoner andra människor - särskilt när dikten går ut på att beröva dessa nio miljoner privatpersoner självbestämmande. IT-politisk förening har gjort föredömliga granskningar av danska statens planer på att illegalt och enstaka företagares skull kränka patientsekretessen och dataskyddslagstiftning. Liknande granskningar i Sverige från Datainspektionen ledde dock bara till att det i blixtfart stiftades en ny lag som åtgärdade integritetsproblemen genom att låtsas som att de inte längre fanns.

I fotnot 29 ger Sverige en förvånansvärt klarsynt invändning: man upplever ett så kallat "skäl" (icke-bindande text som är tolkningsledande för lagtexten) som överflödigt. Den invändningen skulle man kunna göra kring många av ministerrådets skäl.

Utan närmare motiveringar till regeringens klagomål är det svårt att i varje enskilt fall avgöra om regeringen bidrar på ett positivt sätt för individers rättigheter, eller på ett negativt sätt. I de fall det framgår vad regeringen invänt emot, verkar det mest negativt.

Av Stefan Löfvens löften i regeringensförklaringen är inte mycket kvar, när regeringen dragit sitt till stacken i Bryssel. Man skulle kunna skylla på Morgan Johansson, men regeringens linje i dataskyddsförhandlingarna har förändrats så lite sedan den nya regeringen tillträdde hösten 2014 att det är mer sannolikt att tjänstemannakåren lever sitt eget liv.