OBS! Föreningen Dataskydd.net upplöstes i maj 2024. Sidorna kan innehålla brutna länkar och information som är inaktuell.

"Åldersgränser på internet - fast nej"

"Åldersgränser på internet - fast nej"

Under årets början är det konsumentministerns påstående att dataskyddsförordningen tvingar medlemsländerna att införa åldersgränser på sociala medier som givit den nya EU-lagen störst uppmärksamhet. Dataskydd.net skrev i första nyhetsbrevet 2016 att det här är ett missförstånd, och lyckligtvis är det fler som plockat upp den tanken. Ung Pirats Elin Andersson skriver på förbundets ordförandeblogg att EU-bestämmelserna är en konsekvens av ungdomars bristande möjligheter att samtycka i övrigt. Mediajournalisten Emanuel Karlsten har undersökt vad EU-kommissionen anser om åldersgränser och funnit att kommissionen inte vill införa åldersgränser på sociala medier.

Det finns, utöver det som Dataskydd.net och ovanstående skribenter redan påtalat, ett antal andra observationer man kan göra:

- Dataskyddslagstiftningen rör inte relationen mellan barn och föräldrar, utan relationen mellan företag och barn. I praktiken kan man argumentera att det är svårt för barn att ha en annorlunda relation till internetföretag än vad vuxna har, och att själva utgångspunkten att barn kan ges ett starkare skydd än vuxna är felaktigt. Barns dataskydd kommer i hög grad att vara beroende av hur starkt dataskydd vuxna har. Om tillsynsmyndigheter och företag framför allt ägnar sig åt att följa förordningens regler om skydd av vuxna, kommer inga bestämmelser om skydd av barn innebära fler förpliktelser.

- "Samtycket" som krävs för personuppgiftsbehandling gäller behandlingar som sker i marknadsföringssyfte, för profilering, eller för påverkansarbete mot barnet som går utöver vad som krävs för att tillhandahålla tjänsten barnet efterfrågar. Denna tjänst kan vara en social media-tjänst, en nyhetsprenumeration eller något annat. I praktiken är det svårt att se hur dataskydds-samtycke kommer att behövas för några andra tjänster än de som i övrigt är kostnadsfria, eftersom barn oftast inte får sluta egna betaltjänstavtal utan målsmans samtycke (i vilket fall dataskyddssamtycket enkelt medföljer betaltjänstavtalet). För kostnadsfria internettjänster finns idag ett större antal konsumenträttsliga problem - till exempel att avtalen bara ger förpliktelser till konsumenten, inte till leverantören - och det kan behöva ses över, inte bara för att det ska bli mindre problem med samtycke för unga användare, utan också för att den konsumenträttsliga lagstiftningen faktiskt kräver av leverantören att den gör tydligt vad den åtar sig, oavsett vilken generation konsumenten tillhör.

För både vuxnas och barns skull finns ett behov av större transparens kring profilering, marknadsföring och kategorisering av individer utifrån deras upplevda egenskaper. Går du på samma skola som minst fem funktionshindrade personer? Är du kvinna i 25-årsåldern med en årsinkomst på runt 300'000 kronor med sambo? Har ditt barn precis nått skolåldern samtidigt som dina inlägg på Facebook indikerar att du särskriver? Alla dessa kategorier med information om oss används för att bestämma vilken reklam och vilka nyheter vi kan vara intresserade: nyheter om mobbning av barn i rullstol, svårigheter för hörselskadade att hitta arbete, appar som hjälper med läs- och skrivsvårigheter eller reklam för snygga heminredningsdetaljer.

Företaget Google har börjat åskådliggöra hur privatpersoner kategoriserats av deras algoritmer, men det saknas fortfarande information om vad kategoriseringen innebär. Vi kan gissa, men vi kan inte veta. Vidare kan vi inte veta vilka som köper informationen om vår personliga kategorisering av Google: vilka är intresserade av att rikta sig mot den grupp Google sorterat in oss i?

Det sämsta som kan hända är att konsumentministern och justitieministern låter sig skrämmas av mediarapporterna att blunda för de riktiga och viktiga problem med databehandling, transparens och individuella rättigheter som finns, och istället bara göra kortfattade utfästelser om att de i alla fall inte ska lyssna på EU. De mänskliga rättigheterna är ingenting som EU har bestämt, men genom dataskyddsförordningen har vi fått ett kraftigare verktyg att upprätthålla dem.

Läs mer:

SVT, Ministerns besked: Åldersgräns på sociala medier (29.01.2016):

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/sverige-far-aldersgrans-for-sociala-me...

SVT, Tyst från branschjättarna om åldersgräns (29.01.2016):

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/teknikbolag-kritiska-mot-nya-reglerna

Elin Andersson, Ung Pirat. "Åldersgräns i sociala medier" - fast nej (29.01.2016):

https://ungpirat.se/201601/aldersgrans-i-sociala-medier-fast-nej/

Breakit, Karlsten om chockbeskedet: "Så illa är det inte" (29.01.2016):

http://www.breakit.se/artikel/2499/karlsten-om-chockbeskedet-sa-illa-ar-...

Dataskydd.net, Barnens rätt i EU:s nya dataskyddsförordning (19.01.2016):

https://dataskydd.net/nyheter/2016/01/19/barnens-ratt-i-eus-nya-dataskyd...

All text, förutom citat, är tillgänglig under CC0 (ingen upphovsrätt).