DFRI och Civil Rights Defenders kritiserar FRA-lagen inför FN
De svenska organisationerna DFRI och Civil Rights Defenders har tillsammans med Privacy International lämnat in en skrivelse till FN:s människorättsråd. I skrivelsen redogörs för FRA-lagens tveksamma förenlighet med de mänskliga rättigheter. Detta för att stödja människorättsrådet pågående arbete med mänskliga rättigheter i digitala miljöer.
FN:s högsta kommissarie för mänskliga rättigheter och FN:s människorättsråd har tidigare riktat hård kritik mot massövervakning. Med massövervakning menas att många mäniskors kommunikation, eller information om deras kommunikation, utan urskiljning behandlas tekniskt för att en stat ska uppnå ett vid tillfället för behandlingen ospecificerat mål. Dataskydd.net har tidigare skrivit om hur svenska regeringen under hösten 2014 motsatte sig en resolution i FN:s tredje kammare om massövervakning.
FN:s särskilt utsände för skydd av åsikts- och yttrandefrihet håller för närvarande på med en utredning om hur staters krav på massövervakning påverkar teknikindustrins möjlighet att utveckla teknologier som gör det så enkelt som möjligt att skydda de mänskliga rättigheterna.
Även Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter är emot massövervakning på det sätt som genomförs enligt FRA-lagen, likt Europarådets parlamentariska utskott PACE som så sent som i april 2015 antog en särskild rapport som förklarade sådana aktiviteter som oförenliga med Europakonventionen.
Senare i år väntas mer konkreta riktlinjer för massövervakning från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Centrum för rättvisa lämnade redan 2008 in en stämningsansökan mot svenska staten på grund av FRA-lagen, och domslutet väntas under 2016. Domstolen väntas slå samman det svenska målet med ett beslut i en parallell rättsprocess som rör övervakning i Storbritannien: flera brittiska civilsamhällesgrupper har gått ihop för att stämma GCHQ.
Europadomstolen har redan ökat kraven på övervakning i brottsbekämpande syfte i sitt avgörande i Zakharov-målet: i Ryssland befanns föregående oberoende prövning av polisens behov i domstol inte utgöra ett tillräckligt starkt skydd för rättssäkerheten. Detta ska jämföras med svensk lag, där den föregående prövningen av polisens behov genomförs av polisen själv, det vill säga en ännu mindre oberoende instans. I Europadomstolens avgörande i ett mål om ungersk övervakning, det så kallade Szabo och Vissy-målet, har de indikerat att de vill skärpa sin nuvarande praxis kring massövervakning. Det återstår att se om de förenade målen mot FRA och GCHQ är de domstolen ämnar använda för den skärpningen.
Läs mer:
DFRI, DFRI Kritiserar FRA-Lagen inför FN (14.03.2016):
FN:s kammare för mänskliga rättigheter, 27 sessionen. Rapport A/HRC/27/37 (30.06.2014):
OHCHR, Call for submissions: Freedom of expression and the private sector in the digital age:
http://www.ohchr.org/EN/Issues/FreedomOpinion/Pages/Privatesectorinthedi...
Europadomstolen, Szabo and Vissy v. Hungary (Application no. 37138/14) (12.01.2016):
Centrum för rättvisa, Europadomstolen ska pröva FRA:s övervakning (31.03.2011):
http://centrumforrattvisa.se/personlig-integritet/centrum-for-rattvisa-t...
BBC, European court challenge to UK surveillance (15.04.2015):
Dataskydd.net, Inget stöd från Sverige till stark FN-resolution om metadata (19.11.2014):