Stor vinst om kartläggning på nätet: rikspolischefen måste lämna ut kakor
Dataskydd.net fick rätt i Kammarrätten om rikspolischefens webbkakor,
en sorts liten textfil som gör det möjligt att återidentifiera
webbesökare när de besöker en webbplats för andra gången.
I vårt sommar-nyhetsbrev i juli rapporterade vi redan bakgrunden till
våra försök att begära ut webbkakorna, som redan 1999 konstaterades
vara allmänna handlingar i dåvarande regeringsrätten (nuvarande Högsta
förvaltningsdomstolen). Justitieministern och inrikesministerns
representanter fick nämligen för sig att uppgifter som delats ut till
reklamföretag kunde vara så pass känsliga för rikets säkerhet att
medborgare i riket inte kunde få samma tillgång som reklamföretag.
Under 2015 och 2016 har Kammarrätten hållit med Dataskydd.net i två
viktiga frågor: en myndighet kan inte undvika sin förpliktelse att vara
transparent genom att välja en ny teknisk lösning som myndigheten inte
känner sig tekniskt kompetent med. Rikspolischefen kan alltså inte
hänvisa till att hans iPad gör det omöjligt för honom att lämna ut
allmänna handlingar.
Rikspolischefen måste också genomföra sekretessbedömningar av
webbkakor mot bakgrund av att han redan delat med sig av informationen
till andra.
Ärendet knyter an till Föreningen för digitala fri- och rättigheters
kampanj för att få till stånd en tillsyn av lagen om elektronisk
kommunikation 6 kap. 18§ (ofta kallad "kaklagen"). Paragrafen tar sikte
på att ge webbesökare ett modikum av kontroll över vem som spårar dem på
nätet och under vilka villkor. Post- och telestyrelsen påbörjade en
tillsyn redan 2014, men ännu har inga resultat publicerats. Tillsynen är
också begränsad till webbkakor, och tar inte andra sorters
spårningsmekanismer (till exempel exekverbar kod eller spyware) i
beaktande, enligt uppgift från myndigheten till Dataskydd.net.
Kammarrätten gjorde i somras bedömningen att webblänkar som lämnats
ut till reklamföretag inte behöver lämnas ut till privatpersoner.
Spårning och beteendekartläggning på webben är en tekniskt komplicerad
historia, och nya metoder att spåra och kartlägga utan att webbesökaren
får veta, förstå eller ta ställning utvecklas hela tiden. Uppenbarligen
finns fortfarande ett behov hos både myndigheter och domstolar att
utveckla sin förståelse för hur spårning och kartläggning på internet
går till - annars hamnar vi i situationen att vissa företag i
reklamsektorn kan skaffa sig en väldigt god bild av hur man effektivt
påverkar makthavare genom riktad information, medan medborgarna lämnas
utanför och efter.
Läs mer:
Kammarrättens dom av den 13 oktober 2015 i mål nr 6701-15:
https://dataskydd.net/kammarrattens-beslut-om-kakor-13-oktober-2015
Kammarrättens dom av den 20 juni 2016 i mål nr 1599-16:
https://dataskydd.net/kammarrattens-kakdom-20-juni-2016
Kammarrättens dom av den 5 oktober 2016 i mål nr 5502-16:
https://dataskydd.net/kammarrattens-dom-om-utlamning-av-webbkakor-fran-p...
Amelia Andersdotter i Dagens samhälle, "Även rikspolischefens nätsurf kartläggs" (27.10.2016):
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/aeven-rikspolischefens-naetsurf-kar...