Nationellt centrum för terrorhotbedömning drivs inte av rationella val
Justitiedepartementets promemoria Ds 2016:31 om behandling av personuppgifter inom Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) handlar om både den behandling av personuppgifter som krävs inom Säkerhetspolisens, Musts och FRA:s personaladministration, och sådan behandling av personuppgifter som sker inom ramen för NCT:s verksamhet.
NCT är missnöjda med att de måste redovisa sina slagningar i register, och att de tre myndigheterna - som blandar civila och militära kompetenser - inte kan samköra databaser i högre utsträckning än idag. Promemorian föreslår att myndigheterna ska ges direktåtkomst till varandras databaser.
Dataskydd.net lämnade remissvar på promemorian med följande huvudsakliga poänger:
- Det är uppenbart att den som är utsatt för kontrollåtgärder, till exempel att den måste redovisa vad den har gjort och varför, tycker att kontrollåtgärderna är tråkiga. Kontroll är något vi genomför, i det här fallet, för medborgarnas skull, inte för myndigheternas skull.
- Om man bygger en teknisk infrastruktur åt myndigheterna som är lätt att missbruka och där det är svårt för utomstående att upptäcka missbruk, är det sannolikt att det kommer ske missbruk. Man behöver inte tolka rational choice-läran (samhällsvetenskaplig förklaringsmodell för individers rationella val) dogmatiskt, men det är oklokt att helt bortse ifrån rational choice.
- Promemorian åberopar en skrivelse från regeringen som faktaunderlag, istället för till exempel någon rapport, en utredning eller forskning. "Politikbaserad evidensframställning" är en olycklig arbetsmetod för Justitiedepartementet att anamma.
Läs mer:
Dataskydd.nets remissyttrande över Ds 2016:31:
https://dataskydd.net/sites/default/files/ds201631_remissyttrande_datask...
Remiss av Ds 2016:31:
http://www.regeringen.se/remisser/2016/09/remiss-ds-201631/
Wikipedia, Rational choice (på svenska):