Datalagring: inte nationellt säkert att kränka grundläggande rättigheter

Datalagring: inte nationellt säkert att kränka grundläggande rättigheter

Under två veckor har svensk media belamrats med en återförnyad kampanj för bättre datalagring. Rikspolischefen Dan Eliasson och en chef från Nationella operativa avdelning, en underavdelning på Polismyndigheten, krävde i en debattartikel i Dagens nyheter att datalagring skulle återinrättas. Trots att allmän datalagring förklarats olagligt i Europeiska unionen av unionens högsta domstol, EU-domstolen.

Inrikesminister Anders Ygeman var snabb att svara. Blotta dagarna efter polischefernas utspel förtydligade han för Sveriges television att Sverige begärt att EU-kommissionen ska skriva riktlinjer som möjliggör fortsatt datalagring. Och att Sverige kommer försöka åberopa ett undantag för nationell säkerhet för att få fortsätta datalagra, trots att datalagring under normala omständigheter alltså inte är lagligt i Europeiska unionen.

I samma veva varnade teleoperatören Bahnhof för att förslag hade lyfts under ett möte med den pågående statliga utredningen om datalagring, att förlänga lagringstiden för uppgifter från sex till tio månader, men i gengäld bara lagra abonnentuppgifter - som man då tänker sig ska anses mindre integritetskänsliga än de uppgifter som lagras idag.

Hänvisningen till nationell säkerhet är en politiskt väntad manöver, men har inte nödvändigtvis starka förutsättningar till framgång. Dels finns redan en vaksamhet hos de institutioner som bevakar grundläggande rättigheter mot hänvisningar till nationell säkerhet bland stater. I takt med att allt fler stater (Frankrike, Storbritannien, Turkiet och Ryssland) vill ha allt mer svepande undantag från sina förpliktelser från Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter har Europeiska rådet (COE), har COE tydliggjort att länder bara kan hänvisa till undantagstillstånd i undantag. Den europeiska Artikel 29-gruppen har också mobiliserat mot svepande hänvisningar till nationell säkerhet.

Dels träder ny EU-lagstiftning i kraft nästa år - i form av EU:s dataskyddsdirektiv - som gör det tydligt att undantag från de mänskliga rättigheter som åberopar nationell säkerhet som stöd ska vara tydligt och trovärdigt motiverade, samt att undantagen ska vara proportionerliga och nödvändiga. Datalagring har inte befunnits vara proportionerligt eller nödvändigt.

Men det är nu datalagringsutredningens Sigurd Heuman, tillika ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, att förtydliga sådana omständigheter för politikerna när han släpper sitt första delbetänkande i augusti i år.

Dataskydd.net vidhåller att det bästa vore om både regeringens utredare och regeringen själva, och inte minst polisen, markerade en villighet att hålla sig inom ramarna för de mänskliga rättigheterna så som etablerade i EU-området.

Läs mer:

DN Debatt, Dan Eliasson och Mats Löfwing, ”5 000 kriminella och 200 nätverk i utsatta områden” (20.06.2017):

https://www.dn.se/debatt/5-000-kriminella-och-200-natverk-i-utsatta-omra...

Sveriges radio, EU-länder vill lagra datatrafik trots dom (22.06.2017):

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6719667

Bahnhof, Nya uppgifter: Svenska staten planerar utökad datalagring (27.06.2017):

https://www.bahnhof.se/press/press-releases/2017/06/27/nya-uppgifter-sve...

Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, Guide on Article 15 of the European Convention on Human Rights - Derogation in time of emergency (30.04.2017):

http://www.echr.coe.int/Documents/Guide_Art_15_ENG.pdf

Artikel 29-gruppen, Opinion 04/2014 on surveillance of electronic communications for
intelligence and national security purposes (10.04.2014):

http://ec.europa.eu/justice/data-protection/article-29/documentation/opi...

Vi använder varken kakor eller analysverktyg och vår webbserver loggar inte ditt besök.

Problem med sajten? Frågor? Kontakta oss! Vi finns också på Mastodon/Fediverse. Nyheterna finns som RSS-flöde.

All text, förutom citat, är tillgänglig under CC0 (ingen upphovsrätt).