2016-04-03

Dataskydd.NET 3.6

Dataskydd.NET

Vol. 3, nr. 6, 4 april 2016

https://dataskydd.net - info@dataskydd.net

Information om EU:s dataskyddspaket och skydd av den personliga integriteten, både juridiskt och tekniskt, i den digitala världen.

Detta nyhetsbrev finns även på [node:url]

* ** *** **** ***** ****** ******* ****** ***** **** *** ** *

I detta nummer:

1. Efter Bryssel-attackerna: mer av samma misslyckade övervakning är lösningen?
2. DFRI och Civil Rights Defenders kritiserar FRA-lagen inför FN
3. "Mindre ingripande" husrannsakan styr teknikutvecklingen bort från dataskydd
4. Rafflande upplösning i amerikansk telefonkryptokonflikt
5. Övervakning förtrycker minoritetsåsikter
6. Integritetsutredningarnas år 2016
7. Dataskydd.net skickar inlaga till tillsynsutredningen
8. Kommande

* ** *** **** ***** ****** ******* ****** ***** **** *** ** *

1. Efter Bryssel-attackerna: mer av samma misslyckade övervakning är lösningen?

Veckan innan påsk drabbades Belgien av otäcka terroristattacker riktade mot Bryssels flygplats och tunnelbana. Sedan dess har rösterna höjts för mer övervakning på båda sidor av Atlanten. Enligt en läcka till The Financial Times har EU:s ministerråd valt att återuppliva ett förslag om en teknisk infrastruktur för datadelning mellan europeiska brottsbekämpande myndigheter. Förslaget väcktes i november 2015, efter terroristattackerna i Paris som kostade 135 människor livet.

I USA har demokraterna reagerat på ungefär samma sätt som de europeiska säkerhetsministrarna: de föreslår bättre informationsdelning mellan unionens säkerhetsmyndigheter. Republikanerna har istället reagerat mot terroristernas religiösa identitet, och lyft förslag på hur man kan införa ytterligare kontroller av muslimer. I Sverige har Björn Ulvaeus hittat på en egen idé: övervakningskameror.

Samtidigt har Turkiets premiärminister hävdat att det i det belgiska fallet, precis som inför Charlie Hebdo och Bataclan-attackerna, redan funnits information om gärningsmännen. Turkiet hävdar sig ha delat information med både belgiska och nederländska myndigheter om att de inblandade gärningsmännen varit på väg tillbaka från Syrien.

Vi vet också, sedan Justitiedepartementet skrev promemorian Ds 2016:2, att informationsdelningen mellan brottsbekämpande myndigheter internationell och svenska brottsbekämpande myndigheter tredubblats de senaste 10 åren. Eftersom den mesta information om svenska polisen tar emot genom dessa samarbeten inte är relevant för polisens arbete, vill Justitiedepartementet enligt promemorian öka sekretessen kring polisens informationsdelning.

Infrastruktur för informationsdelning finns redan inom Europol, Eurojust, Interpol och inom ett påbörjat samarbete mellan europeiska underrättelsetjänster. EU:s nätverks- och informationssäkerhetsdirektiv kommer att etablera förutsättningar för vidare specialiserad infrastruktur för informationsdelning - om IT-säkerhetsproblem. Möjligheter för polismyndigheter över hela Europakonventionens område att få tillgång i realtid till kommunikationsinfrastruktur genom inbyggda sårbarheter har redan varit uppe för diskussion i Europarådets samarbetsgrupp för IT-brottslighet. Till detta kan läggas nya datalagringsförslag i Tyskland och i Belgien, samt EU-regeringarnas push för ny europeisk datalagringslagstiftning i december 2015.

Vi saknar varken informationsinsamling eller informationsdelning. Men då mängden onödig information som delas är så stor att insynen i polisens verksamhet antas behöva försvåras, borde varningsklockorna ringa. De brottsbekämpande myndigheterna har inte problem med att de inte övervakar tillräckligt mycket, utan att de inte gör rätt saker med rätt information.

Efter mer än två decennier av underrättelsedriven polisverksamhet, får vi inga resultat. Den organiserade brottsligheten har inte gått ned, utan blivit starkare. Fler vardagsbrott klaras inte upp, utan färre. Framför allt skyddar vi oss inte mot terrordåd. Gärningsmän kan vara kända och under särskild övervakning, och ändå lyckas döda tiotals eller hundratals personer åt gången i några av Europas största städer.

Att kränka de mänskliga rättigheterna till dataskydd och privatliv är inte det som kommer rädda oss. Att kränka de mänskliga rättigheterna till dataskydd och privatliv bidrar däremot till urholkningen av de liberala demokratiska ideal som Ungerns statsminister Viktor Órban redan 2014 förklarade döda.

Läs mer:

The Register, EU ministers to demand more data access after Brussels attacks (24.03.2016):

http://www.theregister.co.uk/2016/03/24/eu_ministers_to_demand_more_data...

The Guardian, Ted Cruz proposal to reinstate NYPD's Muslim surveillance met with scorn (23.03.2016):

http://www.theguardian.com/us-news/2016/mar/23/ted-cruz-nypd-muslim-surv...

Svenska dagbladet, Björn Ulvaeus: Möt terrorn med mer övervakning (28.03.2016):

http://www.svd.se/bjorn-ulvaeus-mot-terrorn-med-mer-overvakning

The Guardian, Suicide bombers in Brussels had known links to Paris attacks (27.03.2016):

http://www.theguardian.com/world/2016/mar/27/brussels-bombing-last-gasp-...

Ds 2016:2, Några frågor om offentlighet och sekretess (05.02.2016):

http://www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-och-promemorio...

EUObserver, EU wants to give police greater digital access (10.03.2016):

https://euobserver.com/justice/132636

Nurpa, Avis contre le nouveau projet de loi sur la conservation des données (15.02.2016):

http://nurpa.be/actualites/2016/02/avis-contre-nouveau-projet-loi-conser...

Advokatsamfundet, Organiserad brottslighet: Brott som affärsidé (Nr 7 2010 Årgång 76):

https://www.advokatsamfundet.se/Advokaten/Tidningsnummer/2010/Nr-7-2010-...

EUObserver, Orban wants to build 'illiberal state' (28.07.2014):

https://euobserver.com/political/125128

Dataskydd.net, Tidslinje över datalagring (senast uppdaterad 3 december 2015):

https://dataskydd.net/datalagringen-och-domstolarna

* ** *** **** ***** ****** ******* ****** ***** **** *** ** *

2. DFRI och Civil Rights Defenders kritiserar FRA-lagen inför FN

De svenska organisationerna DFRI och Civil Rights Defenders har tillsammans med Privacy International lämnat in en skrivelse till FN:s människorättsråd. I skrivelsen redogörs för FRA-lagens tveksamma förenlighet med de mänskliga rättigheter. Detta för att stödja människorättsrådet pågående arbete med mänskliga rättigheter i digitala miljöer.

FN:s högsta kommissarie för mänskliga rättigheter och FN:s människorättsråd har tidigare riktat hård kritik mot massövervakning. Med massövervakning menas att många mäniskors kommunikation, eller information om deras kommunikation, utan urskiljning behandlas tekniskt för att en stat ska uppnå ett vid tillfället för behandlingen ospecificerat mål. Dataskydd.net har tidigare skrivit om hur svenska regeringen under hösten 2014 motsatte sig en resolution i FN:s tredje kammare om massövervakning.

FN:s särskilt utsände för skydd av åsikts- och yttrandefrihet håller för närvarande på med en utredning om hur staters krav på massövervakning påverkar teknikindustrins möjlighet att utveckla teknologier som gör det så enkelt som möjligt att skydda de mänskliga rättigheterna.

Även Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter är emot massövervakning på det sätt som genomförs enligt FRA-lagen, likt Europarådets parlamentariska utskott PACE som så sent som i april 2015 antog en särskild rapport som förklarade sådana aktiviteter som oförenliga med Europakonventionen.

Senare i år väntas mer konkreta riktlinjer för massövervakning från Europadomstolen för mänskliga rättigheter: Centrum för rättvisa lämnade redan 2008 in en stämningsansökan mot svenska staten på grund av FRA-lagen, och domslutet väntas under 2016. Domstolen väntas slå samman det svenska målet med ett beslut i en parallell rättsprocess som rör övervakning i Storbritannien: flera brittiska civilsamhällesgrupper har gått ihop för att stämma GCHQ.

Europadomstolen har redan ökat kraven på övervakning i brottsbekämpande syfte i sitt avgörande i Zakharov-målet: i Ryssland befanns föregående oberoende prövning av polisens behov i domstol inte utgöra ett tillräckligt starkt skydd för rättssäkerheten. Detta ska jämföras med svensk lag, där den föregående prövningen av polisens behov genomförs av polisen själv, det vill säga en ännu mindre oberoende instans. I Europadomstolens avgörande i ett mål om ungersk övervakning, det så kallade Szabo och Vissy-målet, har de indikerat att de vill skärpa sin nuvarande praxis kring massövervakning. Det återstår att se om de förenade målen mot FRA och GCHQ är de domstolen ämnar använda för den skärpningen.

Läs mer:

DFRI, DFRI Kritiserar FRA-Lagen inför FN (14.03.2016):

https://www.dfri.se/dfri-kritiserar-fra-lagen-infor-fn/

FN:s kammare för mänskliga rättigheter, 27 sessionen. Rapport A/HRC/27/37 (30.06.2014):
http://ap.ohchr.org/documents/alldocs.aspx?doc_id=23880

OHCHR, Call for submissions: Freedom of expression and the private sector in the digital age:

http://www.ohchr.org/EN/Issues/FreedomOpinion/Pages/Privatesectorinthedi...

Europadomstolen, Szabo and Vissy v. Hungary (Application no. 37138/14) (12.01.2016):

http://hudoc.echr.coe.int/eng?i=001-160020

Centrum för rättvisa, Europadomstolen ska pröva FRA:s övervakning (31.03.2011):

http://centrumforrattvisa.se/personlig-integritet/centrum-for-rattvisa-t...

BBC, European court challenge to UK surveillance (15.04.2015):

http://www.bbc.co.uk/news/technology-32251699

Dataskydd.net, Inget stöd från Sverige till stark FN-resolution om metadata (19.11.2014):

https://dataskydd.net/nyhetsbrev/dataskyddnet-12

* ** *** **** ***** ****** ******* ****** ***** **** *** ** *

3. "Mindre ingripande" husrannsakan styr teknikutvecklingen bort från dataskydd

Justitiedepartementet har tillsatt en statlig offentlig utredning om husrannsakan i elektroniska miljöer.

Målsättningen med utredningen är att göra husrannsakan "mindre ingripande", enligt en artikel i Dagens nyheter som publicerades två dagar innan utredningsunderlaget. Om man istället läser kommittéedirektiven förefaller utredningen vara en reaktion på Aftonbladets och Sveriges television ovilja att lämna ut opixellerade bilder på misstänkta gärningsmän: regeringen vill låta polisen kringgå detta omak genom att ge polisen rätt att begära ut information, istället för att begära ut lagringsmedier.

Med en sådan ny rättighet får polisen ett kraftfullt verktyg som påverkar det bästa skyddet för elektroniskt lagrad information vi har: kryptering. Idag kan polisen begära hårddisken med den krypterade informationen utlämnad. I framtiden riskerar husrannsakan eventuellt innebära ett avkrypteringskrav: istället för att man lämnar ut den skyddade datan till polisen, för dem att hantera som de upplever rimligt, kan de tvinga företag att ha mekanismer för att låsa upp enskilda filer. Utredningsdirektiven, som i själva verket är formulerade mer som förslag än som direktiv, ger anledning att tro att det färdiga förslaget kommer tvinga företag att utveckla sin tjänster i en riktning som inte är bäst för enskilda.

Som enskild har man ingen skyldighet att tillhandahålla polisen information som kan ligga en till last. Som företag har man knappast samma rättighet att undanhålla information från polisen om sina kunder.

Precis som med polistrojaner är husrannsakan ett typfall då Justitiedepartementet och polisen måste bryta sig ur sina rättspolitiska ramar. Vi kan i allmänhet tänka oss att det går att kontrollera polisens metoder för att ta sig in i datasystem (även om till exempel polismetodutredningen resulterade i att man inte ville göra det). Det är alltså inte en fråga om rättssäkerhet i bemärkelsen att staten inte kan utöva tillsyn över sin polismyndighet i den utsträckning staten vill. Däremot påverkar polismyndighetens rättigheter att ställa krav på privat sektor, ramarna inom vilka företag kan utveckla sina produkter. I det här fallet kan allt från stora mediahus, till webbhotell och e-posttjänster finna sig tvungna att skapa tekniska lösningar som inte hjälper privatpersoner hålla sina data säkra.

Dataskydd.net är oroade över att rättspolitikens inverkningar på näringspolitiken inte utreds eller tas i beaktande. Förenta nationernas särskilda organ för mänskliga rättigheter har börjat lyfta frågan på internationell nivå, men förhållandet mellan det tillgängliga säkra tjänsteutbudet för privatpersoner och polisens krav på insyn och utredningsverktyg behöver lyftas även på en mer konkret nivå.

Det stora problemet för enskilda privatpersoner och konsumenter är att det ekonomiska intresset för företagen att lägga resurser på att lobba emot dåliga rättspolitiska regler är svagt. Ett företag kan tjäna pengar på sådana tjänster som är lagliga, oavsett hur lagen ser ut. Om osäkra tjänster med titthål för polisen och andra aktörer är det enda som erbjuds, är det sådana tjänster konsumenterna kommer att få hålla sig till. De näringspolitiska aspekterna av rättspolitiken riskerar alltså att förbli obelysta fram till dess att det finns starka civilsamhällesorganisationer som kan bära den utredningsbörda staten för egen del har lagt åt sidan.

Läs mer:

Kommittéedirektiv 2016:20. Moderna regler om beslag och husrannsakan (22.03.2016):

http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2016/03/dir.-201...

Dagens nyheter, Regeringen utreder regler för husrannsakan (16.03.2016):

http://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-utreder-regler-for-husrannsa...

SVT, Därför pixlar vi (21.01.2016):

http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/darfor-pixlar-vi

Aftonbladet, Hovrätten stoppar husrannsakan hos Aftonbladet (29.05.2015):

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20877730.ab

OHCHR, Call for submissions: Freedom of expression and the private sector in the digital age:

http://www.ohchr.org/EN/Issues/FreedomOpinion/Pages/Privatesectorinthedi...

* ** *** **** ***** ****** ******* ****** ***** **** *** ** *

4. Rafflande upplösning i amerikansk telefonkryptokonflikt

FBI har varit i rättskonflikt med Apple, som tillverkar smarta telefoner, över Apples säkerhetsåtgärder för slutanvändare. Förra veckan valde dock FBI att lägga ned sina rättsliga anspråk mot företaget, efter att de hittat ett sätt att kringgå säkerhetsåtgärderna utan Apples hjälp.

Det är bra nyheter för företag som vill fortsätta utveckla och förstärka säkerheten i sina produkter för slutkonsumenter, men innebär också att den federala polisen i USA har hittat ett säkerhetshål som Apple inte nödvändigtvis känner till.

Beroende på hur snabbt det går för Apple och andra telefontillverkare att laga säkerhetsproblemen som FBI har utnyttjat, kan rättskonflikten komma att återuppstå. Tyvärr fortsätter läget gälla, att säkerhetsbrister som kan utnyttjas av polisen också kan utnyttjas av aktörer utan statlig anknytning.

Precis som med moderna regler för husrannsakan, gäller att polisens rättigheter att kringgå säkerhetsmekanismer i övrigt sporrar en näringspolitisk utveckling som går konsumenters och enskildas intressen emot. Diskussionen kring detta har varit mer livlig i USA än vad den är i Sverige - sannolikt på grund av den större skaran ämnesexperter med villighet att uttala sig i kontroversiella politiska frågor.

Läs mer:

Ars Technica, Apple likely can’t force FBI to disclose how it got data from seized iPhone (29.03.2016):

http://arstechnica.com/tech-policy/2016/03/feds-mum-if-they-will-disclos...

Dataskydd.net, Rättspolitik och näringspolitik: Obama väger in om kryptering (20.03.2016):

https://dataskydd.net/nyheter/2016/03/20/rattspolitik-och-naringspolitik...

Dataskydd.net, Apple och FBI i kryptokrigen 2.0: det hettar till! (02.03.2016):

https://dataskydd.net/nyheter/2016/03/02/apple-och-fbi-i-kryptokrigen-20...

Dataskydd.net, Fortsatta politiska attacker mot användarcentrisk kryptering (01.02.2016):

https://dataskydd.net/nyheter/2016/02/01/fortsatta-politiska-attacker-mo...

* ** *** **** ***** ****** ******* ****** ***** **** *** ** *

5. Övervakning förtrycker minoritetsåsikter

En studie från Wayne State University i USA har undersökt i vilken utsträckning människor självcensurerar om de görs medvetna om att de övervakas. Resultaten indikerar att människor som inte upplever sig ha samma uppfattning i kontroversiella frågor som majoriteten blir mindre benägna att ge uttryck för dessa uppfattningar om de övervakas. Det kan i sin tur leda till att den demokratiska debatten i ett samhälle blir mindre livskraftig och mer likriktad i sådana samhällen som övervakar sin befolkning mycket.

Även om studien indikerar att alla grupper - utom de som tydligt upplever sig ha samma uppfattning som majoriteten - blir mindre benägna att uttrycka sina ståndpunkter om de utsätts för övervakning, ger studien bara svaga indikationer på att individer som bestämt sig för att vara politiska aktivister mot till exempel regeringens politiska uppfattningar, slutar att engagera sig på detta sätt om de övervakas. Övervakning kan då antas göra det svårare för oppositionella att rekrytera stöd från bredare befolkningslager, men är inte en åtgärd som stoppar förekomsten av oppositionella.

Studien är ett viktigt bidrag til den så kallade "spiral of silence"-forskningen, som sedan 1970-talet är en förklaringsmodell till varför regeringar med förtryckande eller våldsam politik ändå kan åtnjuta stort folkligt stöd.

Läs mer:

Elizabeth Stoycheff, Journalism & Mass Communication Quarterly. Under Surveillance: Examining Facebook’s Spiral of Silence Effects in the Wake of NSA Internet Monitoring (25.02.2016):

http://m.jmq.sagepub.com/content/early/2016/02/25/1077699016630255.full.pdf

Washington Post, Mass surveillance silences minority opinions, according to study (28.03.2016):

https://www.washingtonpost.com/news/the-switch/wp/2016/03/28/mass-survei...

University of Twente, Spiral of Silence (förklarande bakgrundstext):

https://www.utwente.nl/cw/theorieenoverzicht/Theory%20Clusters/Mass%20Me...

* ** *** **** ***** ****** ******* ****** ***** **** *** ** *

6. Integritetsutredningarnas år 2016

Utredningskravet är en grundpelare i den svenska politiken. För att en lag ska få stiftas, måste den först utredas och konstateras vara sund och förenlig med Sveriges rättsliga principer, internationella åtaganden och författningen i övrigt. Tyvärr finns ett område där Sverige misslyckas med detta: dataskydds- och integritetslagstiftningen.

I början av 2000-talet tillsattes en stor utredningen, kallad "Integritetsutredningen", som gick igenom svensk dataskyddslagstiftning. Man fann ett stort och spretigt regelverk. Trots att lagstiftaren i många fall hade avsikten att stärka integriteten med sina åtgärder, tvingades utredningskommittéen dra slutsatsen att resultatet ofta är det motsatta.

Dataskydd.net har sammanställt en lista över pågående utredningar. Samtliga utredningar utom mediagrundlagskommittéen, har bara en ansvarig och profesionell tillgång bara till juridisk expertis. Trots de snåriga utredningsområden, som till exempel skulle gynnas av även teknisk och ekonomisk genomlysning utöver vad utredningarna kan vaska fram som ideell medhjälp, väljer man fortsätta utreda på ett sätt som redan tidigare givit dåligt resultat.

För en lista på aktuella remisser (färdigställda utredningar) hänvisas till avsnittet "kommande", sist i nyhetsbrevet.

Läs mer:

Kommittéedirektiv 2014:65, Den personliga integriteten:

http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2014/05/dir.-201...

Kommittéedirektiv 2014:164, En myndighet med ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten:

http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2014/12/dir.-201...

Kommittéedirektiv 2014:97, En kommitté på det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området:

http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2014/06/dir.-201...

Kommittéedirektiv 2015:125, Kameraövervakning – brottsbekämpning och integritetsskydd:

http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2015/11/dir.-201...

Kommittéedirektiv 2016:15, Dataskyddsförordningen:

http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2016/02/dir.-201...

Kommittéedirektiv 2016:21, Genomförande av EU:s direktiv om skydd av personuppgifter vid brottsbekämpning, brottmålshantering och straffverkställighet:

http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2016/03/dir.-201...

Kommittéedirektiv 2016:22, Genomförande av direktiv om användning av passageraruppgiftssamlingar:

http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2016/03/dir.-201...

Kommittéedirektiv 2016:29, Genomförande av EU-direktiv om åtgärder för en hög gemensam nivå av säkerhet i nätverk och informationssystem:

http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2016/03/dir.-201...

* ** *** **** ***** ****** ******* ****** ***** **** *** ** *

7. Dataskydd.net skickar inlaga till tillsynsutredningen

Den 18 mars skickade Dataskydd.net in en inlaga till utredningen om tillsyn av den personliga integriteten. Utredningens syfte är att stärka skyddet för den personliga integriteten genom att ta reda på konsekvenser och kostnader av att flytta tillsynen till en och samma myndighet.

Dataskydd.net börjar med att observera att utredningsuppdraget inte på ett tillfredsställande vis presenterar den nuvarande tillsynen av den personliga integriteten. För att uppfylla sitt syfte behöver utredningen om tillsyn även betrakta tillsyn för dataskydd och privatliv som sker utanför Post- och telestyrelsen och Datainspektionen, till exempel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (IT-säkerhet och identitetsskydd för privatpersoner), Säkerhetspolisen (integritetsskydd och säkerhet i myndigheters IT-lösningar) samt Säkerhets- och integritetsutredningen (ansvariga för vissa integritetsinskränkningar som sker som ett led i brottsbekämpande arbete).

I inlagan finns exempel på hur olika myndigheter hänvisar till varandra för svar på för medborgare centrala frågor, till exempel vilken förväntning man kan ha på att säkerhetsåtgärder man vidtar på sin egen dator eller i sin egen webbläsare faktiskt respekteras. Dataskydd.net tar upp bristen på strategi för att få ett faktiskt dataskydd inbyggt i tekniken. Om en teleoperatör inte standardiserar till sina konsumenters dataskydds nackdel, väntar höga böter. Ett landsting som tillhandahåller integritetskränkande betallösningar kommer däremot billigt undan.

Medan Post- och telestyrelsen eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan ge teknisk vägledning och ställa krav, förpassas Datainspektionen ofta till rollen som nej-sägare. När en teknisk lösning redan finns på plats, träder Datainspektionen in och klagar på detaljer eller avtalsklausuler: istället skulle man kunna ge Datainspektionen en mer aktiv roll, där de även under utvecklingsarbetet kan hjälpa myndigheter och företag med hur ett system ska konstrueras för att vara förenligt med dataskyddslagstiftning.

Dataskydd.net tar, som i tidigare inlagor till utredningar, också upp bristen på rättssäkerhet för de som hanterar personuppgifter som uppstår av att Datainspektionen ges otillräckliga resurser att utföra sitt uppdrag på ett snabbt och effektivt sätt.

Läs mer:

Inlaga till utredningen om tillsyn av den personliga integriteten Ju 2015:02 från Dataskydd.net (18.03.2016):

https://dataskydd.net/sites/default/files/inlaga_tillsynsutredning_datas...

Kommittéedirektiv 2014:164, En myndighet med ett samlat ansvar för tillsyn över den personliga integriteten:

http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2014/12/dir.-201...

* ** *** **** ***** ****** ******* ****** ***** **** *** ** *

8. Kommande

Event:

Dataskydd.net är med på EU-kommissionens workshop om ePrivacy, 12 april:

https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/news/stakeholder-workshop-...

Dataskydd.net är med på WordCamp Nüremberg, 16 april:

https://2016.nuremberg.wordcamp.org/