· Amelia Andersdotter

Dataskydd.net är positiva till att utredningen tar upp problemen med de komplexa registerförfattningarna. Vi ser inga anledningar att ifrågasätta att det blir svårare för enskilda privatpersoner och för myndigheter att bena ut vad individernas rättigheter egentligen är i det spretiga regelverk som finns i dag. Dataskydd.net välkomnar också att man problematiserat uppdelningen mellan olika utlämningsförfaranden för uppgifter (direktåtkomst och annat elektroniskt utlämnande).

Det verkar dock som att utredarna fastnat i teknisk determinism. Juridiken är inte ett verktyg som kan skydda privatpersonen trots tekniken. Tekniken kan tvärtom genom incitament som uppstår ur en väl övervägd juridik designas på ett sådant sätt att privatpersonen skyddas med hjälp av tekniken. Sådan utveckling finns i viss omfattning redan: till exempel investerar myndigheter redan i loggningssystem och accesskontroller. Sådana tekniska lösningar kan användas för att tillgodose utredarnas krav på sökbegränsningar, men de skulle också kunna vara ett transparensverktyg för privatpersoner.

Utredningen har skett på myndigheternas villkor. Transparensverktyg som tillfaller privatpersoner för att granska databehandling hos myndigheter diskuteras till exempel utifrån perspektivet att de kan vara ett problem för myndigheten. I dagsläget är problemet för varje enskild privatperson snarare att loggning och accesskontroll görs av myndighetscentrerade säkerhetsbetänkelser snarare än individcentriska dataskyddsskäl. Om privatpersonerna inte själva bereds tillgång till information om hur deras information och uppgifter behandlas, kan de inte utkräva ansvar av myndigheter som kränker deras integritet. Privatpersonens möjlighet att aktivt utöva sina rättigheter borde vara centralt för myndigheterna, inte sättas i baksätet.

Utredarna ställer effektivitet i motsatsförhållande till integritet. Dataskydd.net delar
inte problemformuleringen att effektivitet och dataskydd står i motsats till varandra. Mycket teknisk utveckling syftar idag till att ge privatpersoner bättre inflytande över både sig själv och sin situation relativt andra. Det vore olyckligt om myndighetsdatalagen ger incitament för entreprenörer inom offentlig förvaltning att inte haka på den utvecklingen.

Lagförslagen i utredningens kapitel 1 definierar en passiv privatperson som inte själv har något med utövandet av sina rättigheter att göra. Om man i stället förutsätter en aktiv privatperson som har kapacitet att själv utöva sina rättigheter kan man formulera lagförslagen på ett mindre preskriptivt sätt. En öppnare lagstiftning lämnar öppet för fler tekniska utvecklingar i framtiden.

I bilaga 1 (s. 26–36) finns ett tre-kolumns-dokument som sammanställer samtliga ursprungsförslag, ändringsförslag samt kortfattade kommentarer till ändringsförslagen. För längre motiveringar av ändringsförslagen hänvisas till
brödtexten och källhänvisningar i brödtexten.

Läs mer:

Dataskydd.net:s remissyttrande på SOU 2015:39 om en ny myndighetsdatalag:

https://dataskydd.net/sites/default/files/sou201539_remissyttrande_datas...

SOU 2015:39 om en ny myndighetsdatalag:

http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/20...

Lägg till ny kommentar

Du behöver inte ange ett namn. Du kan använda vissa HTML-taggar.

Filtered HTML

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <em> <strong> <cite> <blockquote> <code> <ul> <ol> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Rader och stycken bryts automatiskt.

Plain text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.