Utredning inför dataskyddsförordningen får en man, ett år
Sedan några år tillbaka har regeringen tillsatt alla utredningar om dataskydd och privatliv med det förbehållet att utredningen ska begrunda hur svensk rätt kan komma att behöva utvecklas mot bakgrund av EU:s dataskyddsförslag. Dessa uppmaningar har givit litet utslag i utredningarnas resultat, och senast förra året framlades ett förslag till ny myndighetsdatalag som ligger så långt ifrån den europeiska dataskyddsrättens principer att Datainspektionen kände sig nödgade att göra "principiella invändningar" (det vill säga, grundföreställningen i utredningen är fel).
Den 25 februari beslutade regeringen att tillsätta en utredning särskilt om hur dataskyddsförordningen kan komma att påverka svensk rätt. Det är tänkt att bli en enmansutredning som på ett år ska ta ställning till i vilken utsträckning det kan behövas justeringar av svensk lag. Det är långt ifrån den större utredning om offentlighet, integritet och informationsteknik som tillsattes för att utreda förordningens föregångar, dataskyddsdirektivet från 1995. Att utredningen får små resurser och begränsat med tid kan tänkas inverka negativt på resultatet.
Samtidigt som Dataskydd.net naturligtvis anser att dataskydd bör införlivas i statens samtliga verksamheter och inte förpassas till särskilda utredningar som tvingas slutleda att läget ser mörkt ut (jämför integritetsutredningen 2007), är det inte heller önskvärt att regeringen jäktar sig igenom varje avgränsad beröring med frågan om dataskydd.
Dataskyddsförordningen ökar sanktionerna mot företag som inte beter sig i enlighet med lagen. Även myndigheter berörs av förordningens bestämmelser om transparens gentemot privatpersoner och utökade möjligheter för privatpersoner att utkräva ansvar från myndigheter och företag som inte behandlar personuppgifter i enlighet med förordningens bestämmelser.
Det ökar behovet av rättssäkerhet och effektivitet vid tillämpningen av lagen. En dåligt understödd utredning som utfärdar felaktiga rekommendationer kan skapa stora extra kostnader för både myndigheter och privat sektor, om EU-domstolen väljer att göra en mer rigorös tolkning av förordningens principer.
Det allra tydligaste exemplet på hur dålig politisk efterlevnad av grundläggande rättigheter skapar stora problem för privat sektor är EU-domstolens beslut att häva Safe Harbor-avtalen hösten 2015: juridiskt fanns få val annat än att göra så som EU-domstolen gjorde, och politiskt hade man ignorerat frågan i åtminstone ett decennium så att inverkan på privat sektor, när EU:s stadga väl upprätthölls, blev maximalt negativ.
Innan utredningen upptar sitt uppdrag i maj 2016 hoppas därför Dataskydd.net att regeringen kan tänka om. Utredningen behöver tillgång till dedicerad teknisk expertis, som utöver att sitta med på eftermiddagsmöten en gång under utredningens uppdrag får ett löpande uppdrag att bistå utredningen. Utredningen bör också utrustas med löpande tillgänglig expertis i organisationsvetenskap, då vissa av bestämmelserna i dataskyddsförordningen kan tänkas ha organisatoriska konsekvenser för myndigheter och företag. Dataskyddsförordningen kommer heller inte träda i kraft förrän tidigast våren 2018, så det finns ingen anledning att inte ge utredningen mer tid.
Läs mer:
Direktiv 2016:15, Dataskyddsförordningen (29.02.2016):
http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2016/02/dir.-201...
SOU 2007:22, Skyddet för den personliga integriteten - kartläggning och analys (29.03.2007):
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/20...
SOU 1997:39, Integritet ´ Offentlighet ´ Informationsteknik (01.01.1997):
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/19...
Datainspektionen, Principiella invändningar mot ny myndighetsdatalag (26.11.2015):
http://www.datainspektionen.se/press/nyheter/2015/principiella-invandnin...
Dataskydd.net, Dagens industri: EU:s högsta domstol har inte "kidnappat EU" i dataskyddsfrågor (24.10.2015):
https://dataskydd.net/nyheter/2015/10/24/dagens-industri-eus-hogsta-doms...