Mejl, webbtrafik och sms: teleoperatörerna får gärna övervaka, enligt EU-parlamentet
I januari 2017 föreslog EU-kommissionen en ny e-Dataskyddsförordning, det vill säga en EU-täckande lagstiftning som ska ersätta det som idag kallas "ePrivacy-direktivet" och är implementerat i svenska lagen om elektronisk kommunikation.
Den nya e-Dataskyddsförordningen var tänkt att vidare bekräfta EU:s åtagande att stödja inbyggt integritetsskydd och dataskydd som standard, men kompromisser i sista sekund gjorde att de ambitiösa ursprungsambitionerna i stort fallit bort.
EU-kommissionen har också gjort stora koncessioner mot teleoperatörer och webbföretag, genom att godkänna omfattande och hemlig kartläggning inte bara av slutanvändares metadata (information om när, hur och var de kommunicerat) utan även av själva kommunikationen som sådan. Medlemsländerna och teleoperatörerna hoppas att bättre möjligheter för teleoperatörer att kartlägga sina abonnenters rörelsemönster kommer att omintetgöra EU-domstolens beslut i datalagringsfrågan från 21 december 2016.
Enligt teleoperatörerna kan detta hjälpa dem att, i smyg, tillhandahålla tjänster som skyddar mot spam och malware, och detta verkar ha bitit på EU-parlamentets industriutskott som i sitt förslag till yttrande inte åtgärdar det försvagade skyddet från kommissionens utkast.
Om teleoperatörer och webbtjänster till följd av en svagare lagstiftning på EU-nivån får allt högre möjligheter att välja när konsumenter vill ha tjänster "för säkerhets skull" och vilka dessa tjänster i sådana fall skulle vara, störs inte bara dataskydd och förutsägbarhet för privatpersoner utan även konkurrensen. Principen om en fri och konkurrensutsatt marknad förutsätter att konsumenter själva kan avgöra när och om de behöver en viss tjänst, och att ges kontroll över den egna informationen är i ökad utsträckning det enklaste sättet att göra det.
Men hos europeiska konsumentskyddsmyndigheter undersöker om personuppgifter i själva verket ska anses vara ett alternativt betalmedel. Bland andra svenska Konsumentverket har gjort steg i den riktningen. I avsaknad av andra juridiska skyddsmekanismer, kan en regel om att vi själva ska få välja hur vi ska betala med personuppgifter och för vilka tjänster bli det enda meningsfulla sättet att uttrycka preferenser när vi agerar på marknaden för digitala tjänster.
Läs mer:
EU-parlamentets industriutskott, utkast till yttrande om EU-kommissionens förslag till e-Dataskyddsförordning [ENG] (22.05.2017):
http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=COMPARL&reference=PE-...
Konsumentverkets rapport 2017:4, Rapport 2017:4 Personuppgifter som betalningsmedel (maj, 2017):
http://publikationer.konsumentverket.se/produkter-och-tjanster/gemensamt...
Dataskydd.net, Kommentarer till Näringsdepartementet på EU-kommissionens förslag till ny eDataskyddsförordning (03.03.2017):
https://dataskydd.net/sites/default/files/edataskydd_dataskyddnet_201703...