Remissyttrande över Datalagring, brottsbekämpning och,integritet – SOU 2017:75 (dnr Ju2017/07896/Å)
Idag lämnat Dataskydd.net in sitt remissyttrande över den nya datalagringsutredningen.
Utredningen är förvånande på de flesta sätt en utredning kan vara förvånande.
Den har en uppgiftscentrisk syn på mänskliga rättigheter som är svårförenlig med tanken om att det är människor, och inte uppgifter, som har och bör åtnjuta mänskliga rättigheter. På grund av den uppgiftscentriska synen har utredaren konstaterat att datalagring inte drabbar alla uppgifter, och därför är riktad på det sätt EU-domstolen begärt.
Men de mänskliga rättigheterna i EU:s stadga skyddar så klart människor, inte uppgifter. Det är människor som inte ska ges lågt skydd för sina uppgifter, och uppgifterna har inga egna rättigheter att vara skyddade. Därför ska datalagring inte drabba alla människor, utan bara vissa människor utan specificerade och avgränsade förhållanden.
Utredaren gör det ena frapperande påståendet efter det andra. I ett stycke hävdar utredaren att man måste övervaka alla för att skydda brottslingars integritet. I ett annat importerar han en latinism från anglosaxisk rätt för att avfärda den bärande delen i EU-domstolens resonemang. Är det i förhoppningen att få personer i Sverige håller reda på Common Law-latinismer?
Utredaren citerar statistisk på ett missledande sätt, och gick aldrig djupare i franska högsta förvaltningsdomstolens skrivelse än EU-domstolens generaladvokat gjorde i fotnot 54 i förhandsutlåtandet. Han påstår att åklagare kan göra oberoende prövningar av tvångsåtgärder för att de själva ägnar sig åt tvångsåtgärderna i sin verksamhet (vilket helt går emot Europadomstolens praxis, men också är intuitivt orimligt), och släpper ur sig den synbara drygheten att föregående, oberoende prövningar är "ett slags rättssäkerhetskrav" (till skillnad från ett annat slags rättssäkerhetskrav?). Det är en tragisk utredning.
Dataskydd.net har markerat mot utredarens försök att marknadsföra sina slutsatser i dagspressen veckorna efter att utredningen släpptes. Det är både smaklöst och fult av utredaren att försöka antyda att antingen Kammarrätten i Stockholm eller EU-domstolen inte skulle ha begripit vad de gjorde. Lika smaklöst och fult är det av Säkerhetspolisen att backa upp utredaren i dessa försök att svärta domstolarnas rykte, eller av ministrar i regeringen att agera som om att de tar svartmålningen på allvar.
Ett försök från vår sida att komma till rätta med de till synes ansträngda relationerna mellan rättsskiparna, domstolarna på olika nivåer, och politiker, utredare och brottsbekämpande myndigheter, är att klart understryka den maktdelningsprincip som följer av Sveriges EU-medlemskap och som en enad riksdag (minus Sverigedemokraterna) förde in i Sveriges grundlag (regeringsformen kap. 1) 2011. EU-domstolen är helt enkelt den högsta domstolen, och kan agera normerande i Sverige - inklusive i polisiära frågor - med stöd av EU:s stadga. Inom dataskyddsrätten förstärks detta förhållande ytterligare i och med dataskyddsdirektivet 2016/680.
Vi rekommenderar att man tar bort inhämtningslagen, samt delar av kapitel 6 i lagen om elektronisk kommunikation. Vi har också försökt rikta regeringens uppmärksamhet mot utvärderingar av polisens verksamhet sammanställda av Brottsförebyggande rådet och Riksrevisionen, eftersom vi tror att polisens utredningsarbete kan förbättras på ett kunskapsbaserat och strukturerat sätt, snarare än i kontradiktion med grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.
Läs mer:
Dataskydd.net, Remissyttrande över Datalagring, brottsbekämpning och integritet – SOU 2017:75 (dnr Ju2017/07896/Å) (2018.01.17):
https://dataskydd.net/sites/default/files/sou201775_remissyttrande_datas...
SOU 2017:75 Datalagring, brottsbekämpning och integritet:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/20...
Dataskydd.net, Dataskydd.net skickar in stödyttrande på datalagringsutredningen (2015.08.27):
https://dataskydd.net/nyheter/2015/08/27/dataskyddnet-skickar-stodyttran...