Remissyttrande över Ds 2017:26 om kreditupplysning och fastighetsmäkleri
Dataskydd.net lämnade in remissyttrande över Ds 2017:26 om anpassningar av regelverk på familjerättens och förmögenhetsrätten område till dataskyddsförordningen. Till dessa regelverk hör Kreditupplysningslagen och andra bestämmelser om till exempel fastighetsmäkleri.
Vi invänder skarpt mot utredarens förslag att klassa kreditupplysningar som ett allmänt intresse. Det saknas stöd i EU-rätten för att klassa kreditupplysningar som ett allmänt intresse, och är en kontraintuitiv tolkning av vad som är "allmänt". Tanken med dataskyddsförordningen är att privatpersoner lättare ska kunna förstå sina rättigheter och utöva dem, och detta ändamål med lagstiftningen går inte att uppnå ifall regeringen använder allmänintresset som en slasktratt för personuppgiftsbehandlingar de inte på annat sätt orkar motivera.
Vi invänder också mot att utredaren föreslå att helt ta bort privatpersoners rättigheter att göra invändningar mot behandling som sker i kreditupplysningssyfte. Dels har Integritetskommittén redan etablerat att dataskyddet i kreditupplysningslagen inte fungerar tillfredsställande, och att starkare rättigheter för privatpersoner att göra just invändningar är ett sätt att åtgärda bristerna. För att inte kasta det mångåriga arbetet från den riksdagsledda kommittén i sjön kan det var smakligt av regeringskansliet att i alla fall motivera varför de inte tillgodogjort sig kommitténs resultat. Men dels innebär borttagandet av rätten att invända att dataskyddsförordningen inte kan gynna framväxten av en dataskyddsorienterad marknad, eftersom konsumenter (privatpersoner) måste kunna välja bort dåliga tjänster för att marknaden ska fungera.
Som i våra tidigare kommentarer på en omarbetning av vissa registerförfattningar under Finansdepartementets ansvarsområde ifrågasätter vi sammanblandningen mellan ändamål och rättslig grund. Dataskyddets principer fastställs separat från rättsliga grunder för behandling av uppgifter precis eftersom principerna för behandlingen inte är samma sak som de rättsliga grunderna för behandlingen. Det tydligaste exemplet är Skatteverkets personadressregister, som om ändamål och rättslig grund vore samma sak skulle göra det till ett myndighetsuppdrag för Skatteverket att gynna reklamindustrin, eller innebära att Skatteverkets gynnande av direktreklam är ett allmänintresse, eller resultera i ett cirkelresonemang där själva existensen av ett ändamål att gynna direktreklam i en författning ger Skatteverket en rättslig grund för att uppfylla det ändamålet.
Läs mer:
Dataskydd.net, remissyttrande över 2017:26 om kreditupplysning och fastighetsmäkleri:
https://dataskydd.net/sites/default/files/ds201726_remissyttrande_datask...
Ds 2017:26, En anpassning till dataskyddsförordningen – kreditupplysningslagen och några andra författningar:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/departementsserien-och-promemorio...
Dataskydd.net, remissyttrande över Fi2017/02899/S3:
https://dataskydd.net/sites/default/files/fi201702899s3_dataskyddnet_rem...