2016-04

Nyhetsarkiv för april 2016

Samma regler för operatörer och appar i Tyskland

I tyska federala överkammaren (Bundesrat) diskuteras att utsträcka regler om skydd för konfidentiell kommunikation som i dagsläget gäller för internetoperatörer och mobiloperatörer till appar och sociala medier. Anledningen är att båda sortens tjänster kommer i kontakt med ungefär samma sorts data. Denna information kan utgöras av användarens geografiska position, innehållet i användarens kommunikation och vem den har kontakt med. För elektroniska kommunikationstjänster, det vill säga mobiloperatörer, internetoperatörer eller telefonitjänster, finns redan starka regler på EU-nivån. ...

Storbritannien tar ett steg bort från Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter

Under Storbritanniens pågående diskussion om EU-medlemskapet vänder båda sidor av debatten på alla stenar. Inrikesminister Theresa May valde i veckan att lyfta problemen inte med Storbritanniens medlemskap i EU, utan landets medlemskap i Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter. Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter är en förteckning av rättigheter som alla individer som befinner sig på någon av konventionsstaternas territorium ska åtnjuta. Rätten till privatliv och rätten till rättssäkerhet tillfaller alltså inte personer med särskilda medborgarskap, utan alla individer som befinner sig inom ett lands gränser. ...

Workshop om "ePrivacy"-direktivet: ytterligare lagändringar i dataskyddspaketets svallvågor

Tisdagen 12 april ordnade EU-kommissionen en workshop för civilsamhällesorganisationer och näringsliv om den pågående utvärderingen av direktivet om skydd för personuppgifter i elektroniska kommunikationsnät (2002/58/EC). Direktivet innehåller regler om konfidentiell kommunikation, direktreklam, säkerhetskrav för elektroniska nätverk och i vissa fall andra tekniska lösningar som kan finnas hos konsument. Samtidigt lanserade EU-kommissionen ett samråd om ePrivacy-direktivets nuvarande funktion. Bland frågorna märks: - Hur ska slutanvändares säkerhet garanteras i förhållande till brottsbekämpande myndigheters intressen (fråga 20)? ...

Artikel 29-gruppen är inte övertygade av Privacy Shield

Den 13 april offentliggjorde EU:s Artikel 29-grupp, ett samlingsorgan för dataskyddsmyndigheter liknande Datainspektionen från EU:s alla medlemsländer, sin ståndpunkt om EU-kommissionens nya Safe Harbor-beslut: Privacy Shield. Privacy Shield har tidigare fått kritik för att det inte tillräckligt adresserar de problem som EU-domstolen anförde i sitt uppsägande av det tidigare beslutet i oktober 2015. Artikel 29-gruppen verkar överens med den bedömningen: Viktiga formuleringar av principer i den europeiska dataskyddsrätten har omformulerats (t ex begreppet " ...

Dataskyddspaketet och passagerarregistrering seglar genom EU-parlamentet

Torsdagen 14 april har EU-parlamentet formellt antagit det nya dataskyddsdirektivet och dataskyddsförordningen. Då EU:s ministerråd, som samlar alla EU-ländernas regeringar, godkänt lagändringarna redan den 8 april i år betyder det att lagstiftningen nu är klar. Samtidigt har EU-parlamentet röstat igenom ett direktiv om europeisk passagerarregistrering, modellerat efter det avtal om passagerarregistrering som EU haft med USA under flera år. Enligt organisationen Access Now, med verksamhet i Bryssel, är det tveksamt om direktivet är lagligt. ...

EU-domstolen håller förhör om datalagring

Tisdagen 12 april höll EU-domstolen förhör i de förenade målen C-203/15 och C-698/15. Dataskydd.net har begärt ut svenska regeringens anförande. Det är grundat på regeringens tidigare utredningar om datalagring och framhåller att den svenska lagstiftningen "sammantaget" är tillräckligt bra, även om den inte i alla aspekter uppfyller domstolens alla krav. Alla medlemsländer utom Spanien anförde att de upplevde att utlämning av datalagrade uppgifter inte föll inom EU-rätten, även om lagring gör det. ...

Riksrevisionen: Säkerhets- och integritetsnämndens raison d'etre är ett problem för dem

Riksrevisionens granskning av Säkerhets- och integritetsnämndens (SIN) tillsynsverksamhet släpptes 17 mars 2016. SIN är den myndighet som har till uppdrag att granska Säkerhetspolisens, polisens och åklagarmyndighetens användning av hemliga tvångsmedel. De har också till uppgift att granska enskildas krav på kontroll av tvångsmedel som använts mot dem själva. SIN har haft problem med hög tjänsteledighet bland personalen (upp till 65% av personalstyrkan befanns vid ett tillfälle vara tjänstelediga), rekrytering och utbildning. ...

Integritetsutredningarnas år 2016

Utredningskravet är en grundpelare i den svenska politiken. För att en lag ska få stiftas, måste den först utredas och konstateras vara sund och förenlig med Sveriges rättsliga principer, internationella åtaganden och författningen i övrigt. Tyvärr finns ett område där Sverige misslyckas med detta: dataskydds- och integritetslagstiftningen. I början av 2000-talet tillsattes en stor utredningen, kallad "Integritetsutredningen", som gick igenom svensk dataskyddslagstiftning. Man fann ett stort och spretigt regelverk. Trots att lagstiftaren i många fall hade avsikten att stärka integriteten med sina åtgärder, tvingades utredningskommittéen dra slutsatsen att resultatet ofta är det motsatta. ...

DFRI och Civil Rights Defenders kritiserar FRA-lagen inför FN

De svenska organisationerna DFRI och Civil Rights Defenders har tillsammans med Privacy International lämnat in en skrivelse till FN:s människorättsråd. I skrivelsen redogörs för FRA-lagens tveksamma förenlighet med de mänskliga rättigheter. Detta för att stödja människorättsrådet pågående arbete med mänskliga rättigheter i digitala miljöer. FN:s högsta kommissarie för mänskliga rättigheter och FN:s människorättsråd har tidigare riktat hård kritik mot massövervakning. Med massövervakning menas att många mäniskors kommunikation, eller information om deras kommunikation, utan urskiljning behandlas tekniskt för att en stat ska uppnå ett vid tillfället för behandlingen ospecificerat mål. ...

Övervakning förtrycker minoritetsåsikter

En studie från Wayne State University i USA har undersökt i vilken utsträckning människor självcensurerar om de görs medvetna om att de övervakas. Resultaten indikerar att människor som inte upplever sig ha samma uppfattning i kontroversiella frågor som majoriteten blir mindre benägna att ge uttryck för dessa uppfattningar om de övervakas. Det kan i sin tur leda till att den demokratiska debatten i ett samhälle blir mindre livskraftig och mer likriktad i sådana samhällen som övervakar sin befolkning mycket. ...

Vi använder varken kakor eller analysverktyg och vår webbserver loggar inte ditt besök.

Problem med sajten? Frågor? Kontakta oss! Vi finns också på Twitter. Nyheterna finns som RSS-flöde.

All text, förutom citat, är tillgänglig under CC0 (ingen upphovsrätt).